Missförstånd...

Jaha, då var man sams igen. Min goaste lilla syster kom förbi efter jobbet och vi satt och pratade, pratade och pratade i två timmar. Det var så skönt att få reda ut alla missförstånd som det faktiskt var. Vi kom bland annat överrens om att vi ska bli bättre på att vårda varandra. Det blev mycket tårar och mycket skratt.
Varför är det så lätt att missförstå dem man älskar mest? Kanske för att man har möjlighet att vara helt ärlig och då kanske snor in sig i en massa saker man vill säga och så blandas, blundas och ges allt på helt fel sätt. Eller kan det vara så att man tycker att man känner varandra så bra att ingen vidare förklaring behövs när det faktiskt kan vara så att en ordentlig och nerbenad förklaring är precis vad som krävs för att missförstånd inte ska uppstå. Eller det kan ju faktiskt vara så att man i vissa perioder i livet är mer eller mindre mottaglig för olika intryck och därför mer känslig än vad man skulle vara annars? Jag har inte alla svaren, vet inte ens vart man ska börja... Kanske att man förväntar sig så mycket mer av sina närmaste. Det kanske är därför det blir sådana förvecklingar ibland. Man förväntar sig att ens närmaste skall förstå och begripa att man menade si eller så fast man sa något helt annat. Det kanske är så det är... man tror att de närmaste verkligen känner en så väl att de nästan kan läsa ens tankar även om man råkar uttrycka sig på fel sätt eller med fel ord... Kan det vara det som alla missförstånd beror på?!
Jag vet inte riktigt men jag vet att jag efter att min syster varit här känner mig mycket starkare och gladare. Jag mår bättre helt enkelt.
Idag känner jag mig ett steg närmare mitt mål...
to be strong, to be powerful and to be beautyful. Närmare mot att be a bitch:)